Om det finns någon som kan få fred i Israel / Palestina så är det Påven Franciskus.

Påven i Israel \ Palestina 26 maj 2014

Francis besök till Betlehem, var extraordinärt då han blev den första påven någonsin att flyga direkt in i Västbanken och vilken hänvisade till det israelisk-ockuperade territorium som ”Staten Palestina”.

Bild

Det sägs att historien har en tendens att upprepa sig…..

 A4as Gäng Carl X11,Napoleon,Hitler,PutinApril 2014Man kan se hur många gånger i världens historia människor, politiker och statsmän har gjort precis samma misstag om än i ett annat sammanhang.
Hitler lärde sig inte av Napoleon när han bestämde sig av att invadera Ryssland. Napoleon hade inte lärt sig av Karl XII:s misstag. Den ryska vintern besegrade alla tre.

Nu befinner sig världen i ett skeende vilket, om man tänker efter liknar det som hände 1938, strax innan Andra väldskriget rullade igång. Då liksom idag ville man inte tro att det oundvikliga skulle ske, att Hitler skulle sätta igång en världskrig som orsakade mycket destruktion, så mycket dödande och så mycket mänskligt lidande.

Innan kriget började var ett av Adolf Hitlers främsta mål att alla landområden där tyska talades skulle tillhöra Tyskland. Österrike var ett sådant land och eftersom de flesta Österrikare inte hade några invändningar mot att landet skulle tillhöra det nya tyska riket blev det så. Likaså med Sudetområdet, i vilket det bodde en majoritet tysktalande, men där själva landet var en del av Tjeckoslovakien. Parallellen med vad som hände i Sudetområdet och på Krim är slående.

De sista månaderna har saker hänt vilka tycker jag liknar det som hände innan Andra väldskrigets utbrott. Den ryska presidenten Vladimir Putin smittades av storhetsvansinne och beordrade Rysslands armé att tåga in på en mycket viktig del av Ukrainas landområde. Krimhalvön där Ukraina hade sin flottbas har invaderas av Ryssland. Majoriteten Ukrainabor talar ryska och som det var vid Österrikes Anschluss och annekteringen av Sudetlandet, då de flesta innevånare i dessa länder välkomnade Hitler, verkar de flesta välkomna Rysslands agerande.

Efter månaders uppslitande inre konflikter är det en mycket svag provisorisk regering som styr Ukraina. En regering som inte har hela landets stöd. Den har varit lamslagen och endast kunnat se på när den Ryska Björnen skapade en ny revy. Det sista denna svaga regering ville är att hamna i en konflikt med detta nya självsäkrare Ryssland som tack vare Putin åter igen vågar flexa sina muskler och strunta i omvärldens protester.

Åter till 1938. Storbritannien och Frankrike oroade sig över den militära överlägsenhet som den nya Tyskland under Hitlers styre hade skapat sig.
Dessa länders ledare försökte hejda Hitlers expansionsavsikter genom att övertala Tjeckoslovakien att ”ge” Hitler sitt tysktalande Sudetområdet. Storbritanniens statsminister Neville Chamberlain förmådde Hitler att acceptera denna lösning. Chamberlain åkte tillbaka till Storbritannien och proklamerade stolt att överenskommelsen med Hitler hade uppnått ”Fred i vår tid”. Men augusti 1939 beordrande Hitler Tysklands armé att invadera Polen och Chamberlains fred byttes ut mot Hitlers krig.

Åter till stormaktspolitiskverklighet av 2014. Nu finns en Europeisk Union som man tror skulle kunna sätta press på den nya Ryssland och med hjälp av ekonomiska sanktioner förmå landet att dra sig tillbaka från Ukrainas östra gräns, men nej.
EU:s medlemsländer är oense om en sådan lösning. Rädslan för de egna ekonomiska förlusterna förhindrar detta. Istället hörs röster från EU- politiker som försöker lugna oss med lama försäkringar byggda på vaga förhoppningar. De ska avvakta innan de gör någonting.

USA då? Som vid början på Andra Världskriget finns det inga tecken på att landet tänker göra något konkret. Istället förmanar en politiskt försvagad president Obama Putin per telefon !
Hur ser framtiden ut? Kommer EU skickar någon samtida ”Neville Chamberlain” (exempelvis Carl Bildt) att förhandla med Ryssland? Någon som säger till Putin ”Ok, Östra Ukraina får du och sedan får det vara nog!” 

Jag har det svårt att tro att Putin nöjer sig med det. Han har fått blodad tand. Att ge sig skulle för honom vara som ett politiskt självmord.
Han är nog väldigt mån om sin ”image”. Vi kunde se hur han marknadsförde sig under Vinter OS i Sotji. Han ville synas. Han ville påminna det ryska folket att det är han som är deras ledare. Jag kan inte låta bli undra om han vet att Hitler under Sommar OS i Berlin 1936 gjorde precis samma sak.

Vad skall västmakterna göra? Ger de sig för Putins Ryssland, ett land som har kärnvapen, vad är det för signaler de sänder andra länder med storhetsvisioner? Den ryska björnen har vaknat, men i öster finns en drake som redan vaknat och vilken har försiktigt gjort förklädda erövringar. Den stora kinesiska draken håller på att göra afrikanska länder beroende av sitt ekonomisk stöd och sina industriella kunskaper. Ser Kina att Västvärlden in förmår eller vågar hejda Ryssland då kommer inte Kina att dra sig för att erövra delar av Afrika inför öppna ridå.

Att ge röst för farhågorna ovan är olustigt. Jag hoppas innerligt att det jag skriver är helt fel. Men jag tror att det är viktigt att man ger röst på tankarna, farhågorna och hoppas att de som bestämmer får höra dem och har mod att agera.

Jonathan Ashauer

Diakon i Svenskakyrkan

Gå till Betlehem och beskådar Odjuret (Muren) född av den israeliska apartheid regimen!

2012 04 20

Efter 10 innehållsrika dagar i Palestina var jag och min sambo åter i Sverige 30e mars .

I 4 dagar såg vi delar av det Heliga Landet t.ex. Jesus hemstad Nazareth, Galilén kring Gennesarets sjö där Jesus predikade vid olika tillfälle. Vi besökte kyrkor som sägs vara byggda på ställen nämnde i bibeln, samt Jericho och Döda Havet innan vi kom fram till Betlehem.

Där deltog vi i en 4 dagars konferens anordnad av Bilda, Diakonia och ”Sabeel”, en inhemsk kristen organisation som vill upplysa om de kristna palestiniernas öde i detta Heliga land.

Visst, det finns kristna palestinier!  Ordet palestinier lockar tyvärr ofta fram minnen på rubriker om själmordsbombare samt närgångna mediabilder på södersprängda byggnader och människor.

Men det finns kristna palestinier, som funnits i landet sedan Jesu tid, vilka var bland de första omvända till den kristna tron, som har sedan dess bott i områden där de heliga platserna är. De har funnit i landet, långt innan det ockuperades av judarna som kom dit efter andra världskriget. De är katoliker, ortodoxa, arameiska, och numera finns även protestanter. Ett tag var antalet kristna i Palestina/ Israel kring 13% av befolkningen men numera är de under 2%.

Varför? Därför att den israeliska ockupationsmakten gör ingen skillnad på palestinier, muslimer eller kristna, Alla behandlas på samma sätt. Alla måste stå ut med trakasserier, med arbetslösheten, och uppgivenheten. Många kristna har känt sig tvungna att flyttat till andra länder. De ser inga framtidsmöjligheter för sig själva och sina barn.

Vem i så fall ska hålla de heliga platserna ”levande” om dessa kristna vilket pga. vardagens förödmjukelser och mödor tvingas flyta ifrån landet vilket har varit deras i så många år?

Blir det folk utan anknytning till levande församlingsverksamheter som ansvarar för att sköta, öppna och stänga? Ska byggnaderna och platserna som är samlingspunkter för kristna från hela världen inte för bli Levande?    Kristikropp utan Ande? Risken finns pga Israeliregeringens utnötningspolitik mot alla palestinier.

En mur 8-9m hög och snart 70mil lång byggs runt de palestinska områden. Den ska vara byggd på ”Den Gröna Linjen”, ett pennstreck i grön färg på kartan som är den internationellt accepterat gräns mellan Israel och Palestina.   I verklighet avviker muren från denna gräns.

Ofta tar den en omväg för att ”omfamna” och därmed skydda från ”infödingarna” några av de många israeliska bosättningar byggda långt in på palestinsk mark. Att marken som i generationer tillhört palestinska bönder annekteras bekymrar inte Murbyggandets ansvariga. Bönderna förlorar/ bestjäls sin mark samt sina vattenkällor. Vattnet, en bristvara, används av bosättningarna även till trädgårds- och parkanläggningar samt att fylla deras simbassänger!       Att ta vatten och land från dess rättmätiga ägare är enligt Internationell Lag förbjudit och ett utmärkt sätt att orsaka vrede och fientlighet hos den lokala befolkningen.

Att muren också har blivit en barriär som hindrar människor att fritt går fram och tillbaka mellan Israel och Palestina väcker också förargelser.  Palestinierna som arbetar i Israel måste mycket tidigt börja köa vid en av de många ”Checkpoints” för att komma in i landet ”på andra sidan”. Köra bakom ett galler som boskap vilka ska till slakten

Det finns företag som specialiserar sig på gruppresor för kristna som vill se de bibliska platserna; som ser Israels tillblivelse som en uppfyllelse på profetior och att nationen Israel är Guds utvalda folk. Dessa är tyvärr inte intresserade av att se saker som gör att de måste ifrågasätta sina trygga övertygelser.

Resan ar upplagd så att de slipper se muren, slipper höra om och se hur palestinier, kristna och muslimer har det. Det de ser är ”The Holy Land, Disney Style.”  Gud välsignar dem. Bör man göra så där? Blunda för sanningen? Våra kristna systrar och brödrars existens i det Heliga Landet hotas!. Är det något vi passivt kan tillåta?

Vill ni kunna begripa detta som jag har skrivit ovan är bästa sättet att göra som alla konferensdeltagare gjorde. Konferensen hette ”Come And See” och vi ”kom och såg”.  Åk dit ni och se till att ni träffar Sabeels folk som jag är säker skulle ta emot er med öppna armar.

”Go and see”! Se själva!

Jonathan Ashauer   Diakon i Svenska Kyrkan 

 

Draken i öster har vaknat! Akta er!

Jag hörd på radion kring den 28e sept. att EU hade vänt sig till Kina för att låna pengar som hjälp till att fylla det stora svarta håll som orsakats av Greklands misskötsel av sin ekonomi. Ett svart hål som kan växa ännu större om Italien och kanske ännu flera länder inom EU hamnar i ekonomisk kris. Blir Kina välvillig skulle inte vara konstigt. Genom att ge ”bistånd” får de via EU plösligt makt och inflyttande över Europa.

Det ville Kina naturligtvis ha. Landet har skaffat sig inflyttande i vissa afrikanska länder via att ”hjälpa” dem med utbyggnad av infrastruktur som t.ex. väger och detta görs inte som välgörenhet, nej, Kina förväntar sig saker i gengäld t.ex. gynnsamma rättigheter att utvinna ländernas naturresurser.

2007 var jag på en rundresa i Kina och vår kunniga guide berättade att Kina hade stora reserver utländska valutor vilka om de ville, skulle kunna användas som utpressningsmedel. Skulle t.ex. Kina inte få etablera sig i ett Europeiskt land kunde Kinas ledning kunna hota att sätt landet och därmed alla i eurosamarbetet i ekonomisk kris vilket skulle göra Euron nästan värdelös.

Just vid den tiden då jag reste ville det kinesiska företaget Fanerdun etablera sig i Sverige, etablera sig i Kalmar! Det skulle bli en stor satsning. De skulle bygga upp en permanent utställning som skulle, för Sverige och andra länder visa upp Kinas kultur samt industriellt kompetens samt varit en bas för kinesiska grossister. Det hade också inneburit att 400 kinesa skulle flyttas till Kalmar. Satsningen skulle bli en språngbräda för Kines investering i Europa. Hade Sveriges regering av någon anledning sagt nej till detta skulle Kinas ledning om de hade velat kunna förstöra Sveriges ekonomi.

Som det var blev det inget av med satsningen. Kinas ledning satt stötesten för det hela genom att inte tillåta valutautförsel från landet. Byggnaderna står övergivna, ett monument över hur det kan bli när ett lands regering och landets företag är ur takt med varandra.

Kina är ett ofantligt stort och mångfaldigt land. Detta innebär tror jag att många européer inte kan begripa det. Det är ett land för vilket man bör ha stor respekt men samtidigt vara vaksam och inte vara godtrogen när det gäller dess avsikter.

Tänk, Kina var ett land dit man för 50?år sedan skickade missionärer för att frälsa kinesar till den kristna tron! Ett land som trollade fram romantiska bilder på kinesa bönder som med böjda rygg, och upp till sina knän i vatten arbetade i sina risodlingar. Man såg Kina endast som ett land som var underutvecklat där folken var fattiga och till antal många!

Nu måste man tänka om! Draken i östern har vaknat! Kina har blivit en stor makt vilket bör få alla sina tidigare biståndsgivare att darra av rädsla. Därför bör man tänka två gångar innan man gör sig beroende av en drake därför att tror jag en hungrig drake är inte så noga på vem eller vad den slukar för att stilla sin hunger.  

Med tanke på detta borde vi kanske vara väldigt tacksam för att det inte blev någon kines satsning i Kalmar?

Något som alla vilka stödjer revolutionen i Eqyptien bör läsa

Egypten är ett land med många motsättningar, inte bara mellan muslimer och kristna. En övergång till demokrati måste få ta tid och i dag finns inte de liberala krafter som behövs för att åstadkomma den förändringen, menar Hany Samir, läkare i Assiut i södra Egypten.
Egypten är ett land med många motsättningar, inte bara mellan muslimer och kristna. En övergång till demokrati måste få ta tid och i dag finns inte de liberala krafter som behövs för att åstadkomma den förändringen, menar Hany Samir, läkare i Assiut i södra Egypten.
Foto: Lars Rindeskog

2011-02-03 06:00 | Utrikes

”Övergången till demokrati måste få ta tid”

EGYPTEN  – Det som hänt den senaste tiden har gjort mig än mer övertygad om att vår familj inte har någon framtid här, säger läkaren Hany Samir.Han befinner sig i hemstaden Assiut, där han arbetar på stadens sjukhus. Hela natten har han vakat, men inte i tjänsten, utan på gatorna tillsammans med andra som ett svar på de lokala myndigheternas uppmaning om att hjälpa till att skydda samhället mot de kriminella som efter att många av landets fängelser tömts under upproret nu driver omkring och plundrar. 
– Här i södern är det fortfaran­de ganska lugnt, säger han. Polisen finns kvar till skillnad från i norr och militären har stängt av en del vägar för att underlätta kontrollen. Min fru kunde inte komma till sitt jobb i morse på grund av detta. Men i norr råder det total anarki. Jag har kolleger som har släktingar i norr, och de fruktar till och med för sina liv. En vars bror ringde igår och gråtande sa ”om jag dör, ta hand om mina barn”.

Hany Samir har sin bestämda åsikt om det som sker nu. Inte bara besvikelse över att protesterna på sina håll övergått till anarkistisk plundring. Han ifrågasätter också den politiska nyttan.
– Den här facebookrevolutionen gagnar ingenting. De som protesterar har bara ett mål, att bli kvitt president Mubarak. Någon politisk plan för framtiden finns inte, och det gör risken desto större att vi kommer att få se islamisterna i Muslimska brödraskapet ta över scenen.
Att kyrkan skulle spela någon roll i det pågående skeendet tror han inte.
– De flesta kristna är liberalt sinnade, men kyrkans ledare har inte det politiska sinnelaget.

Mohamed ElBaradei, tidigare chef­en för internationella kärnvapenorganet IAEA som nu försöker framstå som en ledare för demonstranterna och ett enande liberalt och demokratiskt alternativ till Mubarak, avfärdar han frankt:
– Han kommer snart att bli utmanövrerad av brödraskapet. Se bara på det råd på tio personer han samlat kring sig: fyra, fem av dem kommer från brödraskapet. ElBaradei har förrått det liberala budskapet genom att liera sig med dessa. Han har bara kommit tillbaka för att vara med och dela på arvet.

Hany Samir är naturligtvis kritisk till den regim som nu vacklar.
– Visst, den är korrupt och den förtrycker oss kristna. Men det här är definitivt fel sätt att åstadkomma en förändring. En övergång till demokrati måste få ta tid och i dag finns inte de liberala krafter som behövs för att åstadkomma den förändringen. Egypten är ett land med många motsättningar, inte bara mellan muslimer och kristna. Det finns floddeltat och Nildalen, medelklass och arbetarklass, beduiner och egyptier, nubier och egyptier, stad och landsbygd och dess-utom de olika muslimska inriktningarna. 40 procent av befolkningen är analfabeter. Allt detta måste tas med i beräkningen.

Hellre än en svag ”revolutionsledare” som snabbt skulle bli offer för starkare krafter, skulle Hany Samir se att den person som Mubarak nu i veckan utsåg till landets vicepresident, den tidigare chefen för militärens underrättelsetjänst Omar Suleiman, tog över ledningen, uppbackad av militären.
– Han är respekterad i vida kretsar, han är sekulär och han kan den storpolitiska situationen såväl som den inrikespolitiska.
– Den viktigaste frågan blir hur militären agerar den närmaste tiden. Militären borde vara livrädd för utsikten att brödraskapet kommer till makten.

För det som händer i Egypten ger eko i hela arabvärlden. Och ingen kan säga hur Israel skulle reagera – eller proagera – inför en sådan utsikt.
Och i jämförelse med vad en upptrappad konflikt med Israel skulle kunna innebära, är dagens förtryck mot de kristna en västanfläkt, menar Hany Samir.
För några veckor sedan var Kanada målet för Hany Samir och hans familj.
– Men fortsätter det så här försöker vi nog ta oss till Södra Sudan eller Kenya. Endera alternativet är nog bättre än att stanna kvar.

Lars Rindeskog
08-462 28 16
lars.rindeskog@kyrkanstidning.se

http://www.kyrkanstidning.se/kyrkanstidning/nyheter%E2%80%9Dovergangen_till_demokrati_maste_fa_ta_tid%E2%80%9D_0_16201.news.aspx

Tankar kring de aktuella problem som nu 11-01-17 drabbar Tunisien

Det är med stor sorg som jag dagligen får höra om hur det har blivit i Tunisien.

Vi var två som var där i augusti och turistade. Stannade på en fin hotellanläggning men såg till att vi även upplevde och såg en del av landet.

Vår guide berättade om hur landet hade styrts, hade blivit politiskt och hur de vanliga människorna hade det. Vi blev förvånade när vi fick höra att trots det ganska hårda politiska styret och att det inte fanns samma friheter som i andra länder, hade folket på många sätt det rätt så bra. Unga människor uppmuntrades att utbilda sig, och kvinnors rättigheter var långt bättre än i andra muslimska länder. Men tyvärr har för höga matpriser i Tunisien gjort många missnöjda och satt igång protester och kravaller. Dessa har blivit så omfattande att Presidenten har flytt landet efter det att  försöken att lugna folket har misslyckat.

Nu verkar det som demonstrationer, kravallerna,  har gått överstyr och pöbeln har börjat ta över. Som i så många andra länder när sådant händer finns det folk som tycker att det är kul att bråka med armén, polis och andra som försöker att återinföra ”ordning”.

Och så finns det de som passar på att plundra affärerna, och från det sista jag hörde började vanliga människor som tidigare protesterat blir oroliga för sin säkerhet. Hur många andra länder har inte detta hänt? Om man tar bort en ledare som har styrt med nästan diktatoriska metoder blir det kaos. Olika element passar på att ge igen och försöker skaffa sig så mycket politisk makt som möjligt ofta på bekostnad av folket.

Ett bra exempel på detta fick jag uppleva när jag nyss hade kommit till Sverige 1979 och börjat att läsa svenska. Det var då det förekom oroligheter i Iran. Shahen höll på att tappa greppet om landets styre och bland folket, särskilt de universitetsstuderande, ropades det: ”Ner med Shahen! Leve Ayatolla Khomeini (som  då befann sig i landflykt i Frankrike).

Bland dem som jag läste svenska med fanns många iranska  universitetsstudenter som ville att Shahen skulle bort och att Khomeini skulle få styra landet istället. Men det fanns också en tystlåten kille bland dem som till mig sade: ”Vänta du bara, om några år kommer de att börja ropa Ned med Khomeini”, vilket var precis det som hände.

Shahen som hade gjort mycket för att Irans folk skulle få det bra kunde inte förstå varför folket ville bli av med honom. Han gjorde sina misstag, fängslade många oppositionella, satt in polis och militären mot upprorsmakarna vilket inte gjort det bättre.

I alla fall blev det som det blev. Landet är nu mer förtryckt än någonsin och styrs av en religiös elit som använder Islam för att förtrycka folket. Nu finns det en president som verkar vara beredd att börja krig mot västvärlden, särskilt USA. Om landet förfogar över kärnvapen är det ingen som riktigt vet.

Ytterligare ett exempel är President Tito som med en stark hand styrde över hela Jugoslavien. När han försvann blev det kaos och krig mellan de olika staterna.

 Irak är ett annat exempel. Saddam var en diktator som inte drog sig för att röja undan dem som opponerade sig mot honom eller som han misstänkte var farliga.  Genom USAs agerande lämnades ett vakuum efter det att han störtades, och vi ser vad som hände när han försvann.

Ett, enligt min mening onödigt handlande: USA skulle ha kunnat ta över landet utan att avfyra ett enda skott genom att komma in ”Bakvägen”. Alltså genom bistånd gjort Saddam beroende och därmed lätt att röja undan. En ny maktövertagare skulle kunna ha förberetts under tiden.

Det intressanta är att när kaoset i Irak var som värst tyckte många välutbildade att det var bättre under Saddams tid. Då var det ordning och reda, och om man skötte sig dvs underkastade diktaturens villkor, fanns det inget att vara rädd för.

I alla fall, nu är det Tunisien som skulle kunna befinna sig på randen av ett politiskt och inbördes sammanbrott. Och det märkliga är att problemet kan har orsakats av den tuniske Presidentens välvilja. Han gjorde så att många unga fick möjligheten att studera på universitet och när dessa utbildade kom ut i vardagslivet och inte fick några jobb och ställdes inför detta faktum blev det missnöje.

Så var det även under Shahens tid. Det var universitetsstudenter som starkt bidrog till Shahens fall. Ironiskt att utbildning kan bidra till ett lands politiska och kulturella undergång.

Jag hoppas och ber att Tunisien ska besparas samma öde för befolknings skull och därför att det finns risk att ett sådant kris kan orsaka instabilitet i de kringliggande muslimska länder. Det saknas inte radikala islamistiska element som gärna ville att något sådant  skulle hända.

Vilks och Gardell? VISST FINNS DET LIKHETER!

100521

Jag kan inte låta blir att se vissa likheter mellan Jonas Gardell och Lars Vilks.

De är båda rätt så korkade, självupptagna typer vilkas, skulle man kunna tro, enda avsikt är att hänsynslöst framhäva sig själv och tala om för folk hur de ska tänka.

Vilks tycker att han kan göra och säga vad som helst i Tryckfrihetens namn. Gardell ville att folk ska ”köpa” hans tankar och resonemang vilka är inget annat än gammal skåpmat som sagts av andra (hädare) för länge sedan.

Han försöker piffa upp dem med lite allmänt trams och Gardellismer och det lustiga är att ”folk” köper det även i bokform. Betala pengar för det! Människor utanför och även inom kyrkan vänd ögonen inåt och som i extas ropar ”den Helige Gardell har talat…. Då måste det vara sant!”

Så är det säkert även inom konstvärlden. I sina respektive ”kunskapsområden” har båda Gardell och Vilks sina lärjungar och skaror beundrare. Det lustiga är tycker jag, att inte många fler ställer sig upp och ropar ”Det spelar ingen roll vad ni än säger, Kejsaren har inga kläder på!”

Alltså att det som de säger och gör bör förpassas till det ställe där många andra besserwissers budskap och handlanden har tillsist hämnat. Alltså i glömskans mörker.

Gardell och Vilks är inte värda den uppmärksamhet som de får. Det som de säger och gör är bäst bemött med en axelryckning, en gäspning, en huvudskakning samt ett igenkännande skratt.

Inte mer.

Tidigare äldre inlägg