Starby och Ängelholms historia

Starby och Ängelholms historia

Följande är en korfattad beskrivning av utvecklingen i Starby och Ängelholm främst under slutet av 1800-talet och en bit in på 1900-talet och omfattar huvudsakligen sådant som är av intresse för att ge en bakgrund åt släktens historia. Den är inte skriven av mig. Källorhänvisningar finns längst ner

Starby Starby socken bestod av de båda byarna Starby och Ugglarp som vid början av 1700-talet utgjordes av sammanlagt 12 13/16 hemmanstal fördelat på tjugotvå hemman med över fyrtiotalet brukningsdelar (gårdar). År 1699 hade Starby socken 140 invånare varav 39 barn under 15 år. Vid samma tid hade Ängelholm en folkmängd av omkring tvåhundrafemtio personer. Vid början av 1700-talet var endast ett hemman i byn i enskild ägo. Två hemman var i kyrklig ägo medan övriga var kronohemman som erlade skatt i form av en ränta till kronan.

1810 fanns här 36 bönder som odlade 263 tunnland jord. Som draghjälp fanns över hundra hästar och 38 oxar. Övriga djur var 75 kor, 50 ungnöt och 113 får. Byn hade en skomakare och en skräddare med vardera två lärlingar, samt en smed. Sex torpare, fem backstugesittare och en tjänsteman bodde också i socknen tillsammans med fyra militärer.

I Starby genomfördes laga skifte 1828-29. Innan dess bestod byn av gårdar som var kringbyggda med boningshuset i norr. Vid skiftet ”sprängdes” byn, flertalet gårdar flyttades ut från byn och gårdarnas ägolotter omfördelades för att man skulle få sammanhängande odlingsytor. (Före skiftet hade t.ex. Starby nr 1 åker och äng fördelade på ett 60-tal platser.)

1855 var invånarantalet uppe i 570 och i början av 1860-talet 626. Genom 1862 års kommunalförordning skildes den kyrkliga kommunen från den borgerliga, vilket gav till resultat att sockenstämman upphörde att existera. Starby kommuns första kommunalstämma hölls 1863. Starby var så egen kommun mellan 1863 och 1951 då det istället tillhörde Ausås kommun. Sedan 1971 är Starby en del av Ängelholms kommun.

1869 fanns i Starby 102 skolpliktiga barn. 1873 var invånarantalet 768. Utflyttning och emigrering till Amerika (totalt nästan 100 personer) sänkte antalet till 743 år 1877 och 524 år 1900. Ängelholm

Är du intresserad av gamla bilder från Ängelholm får du gärna titta på min Vykortssida, och så vill jag tipsa om Hazzesfoto – fina bilder med personliga kommentarer.

TELEKOMMUNIKATION

Ängelholm fick telegraf 1858. Ängelholm fick telefon 1886 med 25 abonnenter. JÄRNVÄG Engelholms första station låg vid Södra Planteringen inom Höja socken, dvs. en bit sydost om sjukhuset. Första järnvägsförbindelsen var Ängelholm – Åstorp – Helsingborg C – Landskrona öppnad 1875-76. Under 1885 öppnades såväl Ängelholm – Kattarp – Höganäs, Ängelholm – Kattarp – Helsingborg F som Ängelholm – Laholm. I och med detta hade järnvägsbron över Rönneås mynning tillkommit och det nya stationsområdet byggts. På så sätt blev också ”Gamla stationen” överflödig. Pyttebanan invigdes 1904, började trafikeras ända till Klippan 1907 och lades ned 1953 som en följd av att Sockerbruket lades ner. I samband med invigningen byggdes också stationen Engelholms Värn ungefär där folktandvården ligger idag.

BYGGNADER, VÄGAR OCH BROAR

Kring 1850 fanns i Engelholm bara 113 bebyggda tomter, alla utom tio med envåningshus. Engelholms hamn började byggas 1852 och blev färdig 1856. En kort tid ledde hamnen till en storhetstid och upp till 20 segelfartyg kunde samtidigt rymmas i hamnen, men efter att öresundstullen upphävdes 1857 flyttades trafiken till hamnstäderna i Öresund. Engelholms tingshus byggdes 1861. Engelholms bro byggdes om 1864 och fick då namnet Carl XV: s bro. Det brandhus som numera finns i Hembygdsparken byggdes på Stortorget, invid rådhuset 1874. Rådhuset blev för litet och 1896 flyttade man till den gård som häradshövding F. Hjort donerat och som låg alldeles söder om nuvarande Åhléns. Den första tegelbruksbron byggdes 1897-98. Man byggde ny järnvägsbro vid Skälderviken och ena delen av den gamla blev Tegelbruksbro, den andra blev Höja bro. Laxgränd blev gata 1927 då ett av husen revs och gränden breddades.

HANTVERK OCH INDUSTRI

Vid mitten av 1800-talet fanns i Engelholm 41 mästare vilka idkade hantverk. Särskilt framgångsrik var kakelugnstillverkningen. Den tidigare så framgångsrika handsk-tillverkningen som även innebar export till Ryssland hade istället minskat kraftigt. Vid 1800-talets mitt fanns ett femtiotal tegelbruk i Skåne. Strax före sekelskiftet finns 138 stycken varav ett tiotal runt Ängelholmsslätten. Från början fanns två tegelbruk öster om Engelholm centrum, men Perssons tegelbruk övertogs av Willans tegelbruk. På Willans Tegelbruk gjordes utöver vanligt tegel även dräneringsrör och takpannor. Bruket drevs under flera decennier av Gotthard Ellerstrand. Sonen Stig tog över tegelbruket efter faderns död. Driften upphörde och bruket revs 1958. Därefter lät Stig bygga tre höghus på området. Sockerbruket byggs 1892, och läggs ner 1953. TIDNINGAR ”Engelholmaren” börjar ges ut 1857, från 1867 regelbundet. Kring sekelskiftet fanns ytterligare tolv tidningar i Engelholm, bl.a Engelholmsposten, Norra Skåne, Båstads tidning, Åby-Klippans tidning, Åstorpsposten, Höganäs-posten och Höganäs tidning. 1928 köper Thure Jansson Engelholmaren och sammanfogar denna 1952 med Landskrona-Posten och Eslövs tidningar samt bildar Nordvästra Skånes Tidningar.

HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Lasarettet vid södra vägen byggs 1868. Dr Paulus Thulin verkade som läkare i Ängelholm från början på 1890-talet till sin död 1922. Han hyrde villan vid tegelbruket från 1905, köpte den sedan och byggde till torndelen 1909. Efter Thulins död 1922 bildades AB Dr Thulins Vilohem med Gotthard Ellerstrand som ordförande. SKOLVÄSEN 1872 har Engelholm en egen läroverksbyggnad – gamla samskolan. Folkskolan fick eget hus 1877 då staden köpte Framnäs (nuvarande Hanssons möbler) som tidigare varit kakelfabrik och krukmakeri. ÖVRIGT Engelholms Brunns- och Badanstalt bildades 1879 och man började dricka brunn vid Thorslunds källa.

År 1884 bildades ett bolag som uppförde några villor vid brunnsanstalten Thorslund. Husarskvadronen flyttade 1883 till Helsingborg – befolkningsantalet minskade något men exercisfältet, Gröna Torg blev tillgängligt bland annat för marknader med kreatursförsäljning. Hästar såldes på tingstorget.

Engelholms vattenledning var klar 1909 med vattenreservoar i Rebbelberga. I början av 1900-talet byggs det som senare skall bli Klitterhus.

I september 1944 börjar Skånska Cementgjuteriet bygga ett flygfält i Barkåkra och den 1 oktober 1945 anländer F10 från Bulltofta. Till byggnaderna användes bl.a. tegel från Willans tegelbruk. Nuvarande brandstationen byggdes 1958 i samband med tegelbrukets nedläggning.

Källor

• Inga Bengtsson: ”Engelholmsbygd i gammal tid”    

• Engelholms tidnings julnummer 1906-13  

• Åke Frödin – Gångna tiders Starby

• Victor Linders – Livet i Luntertun   

• Adjunkt Vilhelm Ljungfors släktutredning över  släkten Ellerstrand och Ekholmssläkten 1917

• Dagmar Ruin Ramsay – boken om Engeltofta

• Samtal med Siri Silfver född Ellerstrand

• Sverige – Geografisk beskrivning från 1932

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: