Lisa Abramowicz: Negligerat påvebesök | Världen idag – världen ur ett kristet perspektiv

http://www.varldenidag.se/kommentar/2014/05/30/Lisa-Abramowicz-Negligerat-pavebesok

Start Opinion | Publicerad: 2014-05-30 00:01

I tidningen VÄRLDEN IDAG (se länken) skrev Lisa Abramowicz artikeln nedan där hon lyfter fram viktiga saker som man har missat i den svenska nyhetsrapportering om Påvebesöket i Israel/Palestina.
Artikeln ger en mycket balanserad bild på hur den mycket kloke Påven Francis har lyckats tar sig igenom ”den minerade marken” mellan de två ”Folk” som säger sig har rätten att bo i landet Israel. Ett land vars förflutna, nu tid och framtid väcker starka känslor bland medlemmar i de 3 stora världsreligioner d.v.s. Kristendom, Judendom och Islam. Dessa 3 som säger sig har samma rätt att finnas där.
Lisa Abramowicz citerar något som Francis sade till de palestinska ungdomar som hade skickat honom brev. Alltså ”Låt aldrig det förflutna bestämma över era liv. Titta alltid framåt. Arbeta för att uppnå det ni vill ha. För ni ska veta en sak: våldet vinner inte över våldet. Fred, arbete, värdighet, så går man framåt och bygger ett land.”
Dessa ord bör huggas i sten… bör basuneras ut över hela världen därför att de är så sanna.Jag tror knappt att det finns några av dagens konflikter där de inte skulle gälla.
Tack Francis för att du sade dem och tack Lisa Abramowicz för att du gjorde oss uppmärksamma om denna viktiga händelse som skedde under hans besök i det ”Heliga Landet”

Lisa Abramowicz: Negligerat påvebesök
Symbolvärdet av påven Franciscus besök i Israel, de palestinska områdena och Jordanien kan inte överskattas.
Påven är den andlige ledaren för världens största religiösa samfund. Tillika är han en ganska okonventionell påve och en uppriktig sådan. Därför är det av största intresse att ta del av vad påven verkligen gjorde och sade i det Heliga landet mellan 25-27 maj.
Svenska ”gammel¬media” – i den mån det alls rapporterades om besöket – fokuserade uteslutande på det som kunde tolkas som en bekräftelse på Palestinska myndighetens uppfattning, som att påven erkände en palestinsk stat och brydde sig föga om Israel eller judiska intressen. Stämmer det med verkligheten?
Vad var det som påven gjorde som inte rapporterades?
– Påven lade en krans vid den politiska sionismens fader, Theodor Herzls, grav. En signifikant symbolhandling som bekräftar betydelsen av Israel för det judiska folket. De påvar som tidigare besökt Israel, har inte besökt Herzls grav. Påven Paul VI, som besökte landet 1964 vägrade erkänna att han ens befann sig i Israel.
– Påve Franciscus fick en imam att be vid Västra muren (Klagomuren). Det måste vara första gången.
– Han vågade säga åt Abbas att behandla kristna som jämlikar och krävde ett avtal om detta.
– Till palestinska barn som skrivit brev till honom med inlärd propaganda (med innehåll som ”vi har lidit i över 60 år”) sade han: ”Låt aldrig det förflutna bestämma över era liv. Titta alltid framåt. Arbeta för att uppnå det ni vill ha. För ni ska veta en sak: våldet vinner inte över våldet. Fred, arbete, värdighet, så går man framåt och bygger ett land.”
Detta är något som de palestinska barnen behövde höra med tanke på vad de hjärntvättas med i medier och skolan, nämligen grov antisemitism kopplat med uppmaningar att offra sina liv och sina framtids¬planer för att föreviga konflikten.
– Påven sade i Israel: ”Dio benedica il suo popolo con la pace!” – ”Må Gud välsigna sitt folk med freden”. Ett tydligt erkännande av den hebreiska Bibeln/Gamla testamentet, där han slår fast att Guds förbund är oåterkalleliga.
– Om Förintelsen, hoppades han att ingenting liknande – som grundas på förkastandet av människans medfödda värdighet – skulle hända något annat folk. Han nämnde de kristna och andra minoriteter som drabbas av förföljelse, en markering mot de brott som begås i Mellanöstern för närvarande.
Påvens syfte med besöket var att utsända ett budskap om fred och ekumenisk förståelse, inte att ta ställning i konflikten. Det var bland annat därför han hade med sig en imam och rabbin från sitt hemland Argentina. Det var därför han inbjöd Israels och Palestinska myndighetens presidenter att komma till Vatikanen för att tillsammans be om fred.
Slutsats: Svenska stora/gammelmedia får underkänt i sin rapportering. Igen.
Det är glädjande att få den värdefulla information som Lisa Abramowicz har skrivit om i tidningen Världen Idag.
Som hon skriver: Svenska ”gammel¬media” – i den mån det alls rapporterades om besöket – fokuserade uteslutande på det som kunde tolkas som en bekräftelse på Palestinska myndighetens uppfattning, som att påven erkände en palestinsk stat och brydde sig föga om Israel eller judiska intressen.
Lisa Abramowicz
generalsekreterare för
Svensk Israel-information

Om det finns någon som skulle kunna få fred i Israel / Palestina så är det Påven Franciskus .

Påven i Israel Palestina Maj 2014

Franciskus besök till Betlehem, var extraordinärt då han blev den första påven någonsin att flyga direkt in i Västbanken och vilken hänvisade till det israelisk-ockuperade territorium som ”Staten Palestina”.

Om det finns någon som kan få fred i Israel / Palestina så är det Påven Franciskus.

Påven i Israel \ Palestina 26 maj 2014

Francis besök till Betlehem, var extraordinärt då han blev den första påven någonsin att flyga direkt in i Västbanken och vilken hänvisade till det israelisk-ockuperade territorium som ”Staten Palestina”.

Bild

Det sägs att historien har en tendens att upprepa sig…..

Det sägs att historien har en tendens att upprepa sig…...

Det sägs att historien har en tendens att upprepa sig…..

 A4as Gäng Carl X11,Napoleon,Hitler,PutinApril 2014Man kan se hur många gånger i världens historia människor, politiker och statsmän har gjort precis samma misstag om än i ett annat sammanhang.
Hitler lärde sig inte av Napoleon när han bestämde sig av att invadera Ryssland. Napoleon hade inte lärt sig av Karl XII:s misstag. Den ryska vintern besegrade alla tre.

Nu befinner sig världen i ett skeende vilket, om man tänker efter liknar det som hände 1938, strax innan Andra väldskriget rullade igång. Då liksom idag ville man inte tro att det oundvikliga skulle ske, att Hitler skulle sätta igång en världskrig som orsakade mycket destruktion, så mycket dödande och så mycket mänskligt lidande.

Innan kriget började var ett av Adolf Hitlers främsta mål att alla landområden där tyska talades skulle tillhöra Tyskland. Österrike var ett sådant land och eftersom de flesta Österrikare inte hade några invändningar mot att landet skulle tillhöra det nya tyska riket blev det så. Likaså med Sudetområdet, i vilket det bodde en majoritet tysktalande, men där själva landet var en del av Tjeckoslovakien. Parallellen med vad som hände i Sudetområdet och på Krim är slående.

De sista månaderna har saker hänt vilka tycker jag liknar det som hände innan Andra väldskrigets utbrott. Den ryska presidenten Vladimir Putin smittades av storhetsvansinne och beordrade Rysslands armé att tåga in på en mycket viktig del av Ukrainas landområde. Krimhalvön där Ukraina hade sin flottbas har invaderas av Ryssland. Majoriteten Ukrainabor talar ryska och som det var vid Österrikes Anschluss och annekteringen av Sudetlandet, då de flesta innevånare i dessa länder välkomnade Hitler, verkar de flesta välkomna Rysslands agerande.

Efter månaders uppslitande inre konflikter är det en mycket svag provisorisk regering som styr Ukraina. En regering som inte har hela landets stöd. Den har varit lamslagen och endast kunnat se på när den Ryska Björnen skapade en ny revy. Det sista denna svaga regering ville är att hamna i en konflikt med detta nya självsäkrare Ryssland som tack vare Putin åter igen vågar flexa sina muskler och strunta i omvärldens protester.

Åter till 1938. Storbritannien och Frankrike oroade sig över den militära överlägsenhet som den nya Tyskland under Hitlers styre hade skapat sig.
Dessa länders ledare försökte hejda Hitlers expansionsavsikter genom att övertala Tjeckoslovakien att ”ge” Hitler sitt tysktalande Sudetområdet. Storbritanniens statsminister Neville Chamberlain förmådde Hitler att acceptera denna lösning. Chamberlain åkte tillbaka till Storbritannien och proklamerade stolt att överenskommelsen med Hitler hade uppnått ”Fred i vår tid”. Men augusti 1939 beordrande Hitler Tysklands armé att invadera Polen och Chamberlains fred byttes ut mot Hitlers krig.

Åter till stormaktspolitiskverklighet av 2014. Nu finns en Europeisk Union som man tror skulle kunna sätta press på den nya Ryssland och med hjälp av ekonomiska sanktioner förmå landet att dra sig tillbaka från Ukrainas östra gräns, men nej.
EU:s medlemsländer är oense om en sådan lösning. Rädslan för de egna ekonomiska förlusterna förhindrar detta. Istället hörs röster från EU- politiker som försöker lugna oss med lama försäkringar byggda på vaga förhoppningar. De ska avvakta innan de gör någonting.

USA då? Som vid början på Andra Världskriget finns det inga tecken på att landet tänker göra något konkret. Istället förmanar en politiskt försvagad president Obama Putin per telefon !
Hur ser framtiden ut? Kommer EU skickar någon samtida ”Neville Chamberlain” (exempelvis Carl Bildt) att förhandla med Ryssland? Någon som säger till Putin ”Ok, Östra Ukraina får du och sedan får det vara nog!” 

Jag har det svårt att tro att Putin nöjer sig med det. Han har fått blodad tand. Att ge sig skulle för honom vara som ett politiskt självmord.
Han är nog väldigt mån om sin ”image”. Vi kunde se hur han marknadsförde sig under Vinter OS i Sotji. Han ville synas. Han ville påminna det ryska folket att det är han som är deras ledare. Jag kan inte låta bli undra om han vet att Hitler under Sommar OS i Berlin 1936 gjorde precis samma sak.

Vad skall västmakterna göra? Ger de sig för Putins Ryssland, ett land som har kärnvapen, vad är det för signaler de sänder andra länder med storhetsvisioner? Den ryska björnen har vaknat, men i öster finns en drake som redan vaknat och vilken har försiktigt gjort förklädda erövringar. Den stora kinesiska draken håller på att göra afrikanska länder beroende av sitt ekonomisk stöd och sina industriella kunskaper. Ser Kina att Västvärlden in förmår eller vågar hejda Ryssland då kommer inte Kina att dra sig för att erövra delar av Afrika inför öppna ridå.

Att ge röst för farhågorna ovan är olustigt. Jag hoppas innerligt att det jag skriver är helt fel. Men jag tror att det är viktigt att man ger röst på tankarna, farhågorna och hoppas att de som bestämmer får höra dem och har mod att agera.

Jonathan Ashauer

Diakon i Svenskakyrkan

Vad ska jag göra?

Hej!

Den 26e januari ska jag med flyg via Istanbul till Ben Gurion flygplats i Tel Aviv Israel och därifrån ska jag till Jerusalem. I Jerusalem ska jag vara i 2 månader. Ska åka tillbaka till Sverige 25e mars. Under min tid i Jerusalem ska jag studera på Svenska teologiska institutet. STI är ett teologiskt studieinstitut i Jerusalem, med inriktning på religionsteologi och religionsmöte – särskilt mötet mellan kristendom och judendom – samt ekumeniska kontakter med kristna ur olika kyrkotraditioner.

StI:s Ramprogram -  http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=660855

Om Institutet ”Tabors Hus” -  http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=657981

Vanliga frågor om STI – http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=657980

In English :The International Course – http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=766672

In English : Below – About the Swedish Theological Institute in Jerusalem http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=706496

Gå till Betlehem och beskådar Odjuret (Muren) född av den israeliska apartheid regimen!

2012 04 20

Efter 10 innehållsrika dagar i Palestina var jag och min sambo åter i Sverige 30e mars .

I 4 dagar såg vi delar av det Heliga Landet t.ex. Jesus hemstad Nazareth, Galilén kring Gennesarets sjö där Jesus predikade vid olika tillfälle. Vi besökte kyrkor som sägs vara byggda på ställen nämnde i bibeln, samt Jericho och Döda Havet innan vi kom fram till Betlehem.

Där deltog vi i en 4 dagars konferens anordnad av Bilda, Diakonia och ”Sabeel”, en inhemsk kristen organisation som vill upplysa om de kristna palestiniernas öde i detta Heliga land.

Visst, det finns kristna palestinier!  Ordet palestinier lockar tyvärr ofta fram minnen på rubriker om själmordsbombare samt närgångna mediabilder på södersprängda byggnader och människor.

Men det finns kristna palestinier, som funnits i landet sedan Jesu tid, vilka var bland de första omvända till den kristna tron, som har sedan dess bott i områden där de heliga platserna är. De har funnit i landet, långt innan det ockuperades av judarna som kom dit efter andra världskriget. De är katoliker, ortodoxa, arameiska, och numera finns även protestanter. Ett tag var antalet kristna i Palestina/ Israel kring 13% av befolkningen men numera är de under 2%.

Varför? Därför att den israeliska ockupationsmakten gör ingen skillnad på palestinier, muslimer eller kristna, Alla behandlas på samma sätt. Alla måste stå ut med trakasserier, med arbetslösheten, och uppgivenheten. Många kristna har känt sig tvungna att flyttat till andra länder. De ser inga framtidsmöjligheter för sig själva och sina barn.

Vem i så fall ska hålla de heliga platserna ”levande” om dessa kristna vilket pga. vardagens förödmjukelser och mödor tvingas flyta ifrån landet vilket har varit deras i så många år?

Blir det folk utan anknytning till levande församlingsverksamheter som ansvarar för att sköta, öppna och stänga? Ska byggnaderna och platserna som är samlingspunkter för kristna från hela världen inte för bli Levande?    Kristikropp utan Ande? Risken finns pga Israeliregeringens utnötningspolitik mot alla palestinier.

En mur 8-9m hög och snart 70mil lång byggs runt de palestinska områden. Den ska vara byggd på ”Den Gröna Linjen”, ett pennstreck i grön färg på kartan som är den internationellt accepterat gräns mellan Israel och Palestina.   I verklighet avviker muren från denna gräns.

Ofta tar den en omväg för att ”omfamna” och därmed skydda från ”infödingarna” några av de många israeliska bosättningar byggda långt in på palestinsk mark. Att marken som i generationer tillhört palestinska bönder annekteras bekymrar inte Murbyggandets ansvariga. Bönderna förlorar/ bestjäls sin mark samt sina vattenkällor. Vattnet, en bristvara, används av bosättningarna även till trädgårds- och parkanläggningar samt att fylla deras simbassänger!       Att ta vatten och land från dess rättmätiga ägare är enligt Internationell Lag förbjudit och ett utmärkt sätt att orsaka vrede och fientlighet hos den lokala befolkningen.

Att muren också har blivit en barriär som hindrar människor att fritt går fram och tillbaka mellan Israel och Palestina väcker också förargelser.  Palestinierna som arbetar i Israel måste mycket tidigt börja köa vid en av de många ”Checkpoints” för att komma in i landet ”på andra sidan”. Köra bakom ett galler som boskap vilka ska till slakten

Det finns företag som specialiserar sig på gruppresor för kristna som vill se de bibliska platserna; som ser Israels tillblivelse som en uppfyllelse på profetior och att nationen Israel är Guds utvalda folk. Dessa är tyvärr inte intresserade av att se saker som gör att de måste ifrågasätta sina trygga övertygelser.

Resan ar upplagd så att de slipper se muren, slipper höra om och se hur palestinier, kristna och muslimer har det. Det de ser är ”The Holy Land, Disney Style.”  Gud välsignar dem. Bör man göra så där? Blunda för sanningen? Våra kristna systrar och brödrars existens i det Heliga Landet hotas!. Är det något vi passivt kan tillåta?

Vill ni kunna begripa detta som jag har skrivit ovan är bästa sättet att göra som alla konferensdeltagare gjorde. Konferensen hette ”Come And See” och vi ”kom och såg”.  Åk dit ni och se till att ni träffar Sabeels folk som jag är säker skulle ta emot er med öppna armar.

”Go and see”! Se själva!

Jonathan Ashauer   Diakon i Svenska Kyrkan 

 

Tidigare äldre inlägg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 69 andra följare